13 juni
det känns så himla konstigt att jag inte ska tillbaka till skolan efter sommaren, så himla konstigt att hela gymnasietiden redan är över. kommer fortfarande ihåg första dagen som om den vore igår. kommer ihåg att jag, bea och emma kom in försent till samlingen i matsalen, där alla våra nyblivna klasskamrater satt. kommer ihåg att vi blev indelade i små grupper för att lära känna varandra och kommer precis ihåg vilka som var i min grupp..
detta var för 3 år sedan, förstår ni? 3 hela år har gått och man har knappt hunnit att blinka. gymnasietiden har varit så otroligt bra och framförallt galen. kan dock bero på att jag hamnade just i den klassen där alla är smått galna och som älskar att hitta på saker. vilket jag absolut inte har haft någonting emot, snarare tvärtom. jag har älskat min klass och det är de personer i klassen som har gjort att man har orkat komma till skolan, utan dem hade nog ett antal studiebidrag rökt.. har haft en fruktansvärt rolig tid och jag hoppas innerligt att vi kommer fortsätta att hålla ihop.
det som känns så sjukt nu bara är att det är nu som vuxenlivet börjar, att börja arbeta för fullt för att tjäna lite pengar och senare kunna flytta hemifrån. vill inte flytta hemifrån än, trivs som fisken i vattnet hemma, kanske för att man har det lite för bra? men jag älskar mitt hem och min familj. jag älskar att ha min familj nära mig, men samtidigt så vet jag att det också är en del av livet att lämna dem för att kunna bygga upp något eget. kanske med någon annan, eller med sig själv. det är lite skrämmande att det är nu det riktiga livet börjar, det är nu man verkligen måste ta eget ansvar och ordna med allting.
jag är så tacksam för att jag har ett arbete så att jag inte är arbetslös som otroligt många är som nyss tagit studenten, det är jag. men det känns så tråkigt att det enda man ska göra nu är att arbeta. kommer inte ha alltför mycket till fritid nu och hitta på massa festligheter som man har haft tidigare. men har bestämt mig för att lägga undan lite av lönen varje månad för att kunna unna mig en otrolig resa när jag har arbetat klart. om det blir om 1 år eller om 2 år, det återstår att se. men resa är en sak jag ska göra. vill vara iväg ett bra tag dessutom och jag vill se världen.
detta är slutet på början av livet och det är nu allting startar
detta var för 3 år sedan, förstår ni? 3 hela år har gått och man har knappt hunnit att blinka. gymnasietiden har varit så otroligt bra och framförallt galen. kan dock bero på att jag hamnade just i den klassen där alla är smått galna och som älskar att hitta på saker. vilket jag absolut inte har haft någonting emot, snarare tvärtom. jag har älskat min klass och det är de personer i klassen som har gjort att man har orkat komma till skolan, utan dem hade nog ett antal studiebidrag rökt.. har haft en fruktansvärt rolig tid och jag hoppas innerligt att vi kommer fortsätta att hålla ihop.
det som känns så sjukt nu bara är att det är nu som vuxenlivet börjar, att börja arbeta för fullt för att tjäna lite pengar och senare kunna flytta hemifrån. vill inte flytta hemifrån än, trivs som fisken i vattnet hemma, kanske för att man har det lite för bra? men jag älskar mitt hem och min familj. jag älskar att ha min familj nära mig, men samtidigt så vet jag att det också är en del av livet att lämna dem för att kunna bygga upp något eget. kanske med någon annan, eller med sig själv. det är lite skrämmande att det är nu det riktiga livet börjar, det är nu man verkligen måste ta eget ansvar och ordna med allting.
jag är så tacksam för att jag har ett arbete så att jag inte är arbetslös som otroligt många är som nyss tagit studenten, det är jag. men det känns så tråkigt att det enda man ska göra nu är att arbeta. kommer inte ha alltför mycket till fritid nu och hitta på massa festligheter som man har haft tidigare. men har bestämt mig för att lägga undan lite av lönen varje månad för att kunna unna mig en otrolig resa när jag har arbetat klart. om det blir om 1 år eller om 2 år, det återstår att se. men resa är en sak jag ska göra. vill vara iväg ett bra tag dessutom och jag vill se världen.
detta är slutet på början av livet och det är nu allting startar
Kommentarer
Trackback
