4 september

Fan, varför tar man så mycket förgivet? Varför tänker man aldrig efter hur bra man egentligen har det? Jag kan vara dålig på det. Att aldrig tänka efter hur lyckligt lottad man verkligen är. Man har tak över huvudet och mat på bordet. Att man har en underbar familj och fantastiska vänner. Man har helt enkelt folk som älskar en, och som man älskar tillbaka. Man är frisk och har det helt enkelt bra. Jag kom in på http://ikroppenmin.blogspot.se/ och fick mig en tankeställare. Man ska vara så jävla glad över att man har det som man har det. Att man inte har någon äcklig, för äcklig är precis vad det är, jävla cancer eller annan sjukdom som kan innebära att man förlorar livet. Blir arg bara av att höra ordet cancer. Min farmor dog i den sjukdomen, har andra anhöriga som har det och har vänner till mig vars släktingar/vänner som de förlorat i denna hemska sjukdom..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0